Hjärnan hos barn i åldern sex till tolv år
Från det absorberande sinnet till det resonerande sinnet
Det 6-12-åriga barnets sinne är ett nytt resonerande, abstraherande och föreställande sinne. Vid sex års ålder håller det absorberande sinnet snabbt på att försvinna och det börjar bli dags att resonera. Det är en period av stabilitet, av tillväxt utan större förändringar. Förändringen från en typ av sinne till en annan märks yttre genom att mjölktänderna försvinner och de tänder som han kommer att behålla resten av livet växer fram.
Fysiskt och mentalt förändras barnet från tidig barndom till att bli en fysiskt stark, aktiv barn. Kroppen blir smalare och hårdare, och barnets lojalitet och behov kan förändras från mamma till pappa. Barnet är lyckligast med sin egen grupp av vänner eftersom det vid denna tidpunkt flockinstinkten är särskilt stark. I klassen gillar barnen att arbeta tillsammans med projekt och att reda ut vem som är den naturliga ledaren för ett visst projekt.
Grundskolebarnet tenderar att ha stor styrka och robusthet i kropp och själ. Det finns en förmåga att lära sig enormt mycket och lägga upp ett stort lager av kulturell information. Det finns ingen annan tid i barnets liv då det medvetna lärandet kommer att vara så intressant och viktigt. Montessori föreslår att vi drar full nytta av denna barndomsperiod och ger barnet fröet till alla vetenskaper. När dessa elementära år är över, och barnet går in i tonåren, tenderar hormoner och nya sociala intressen att ta över de akademiska intressena.
Framväxande känsla för rättvisa och förmåga att tänka abstrakt
Det är en ålder av förnuft och värderingar som präglas av barnets intresse för rätt och fel. Det är en viktig period för moralisk utveckling när barnet behöver situationer där det fritt kan välja mellan ett antal säkra, konstruktiva alternativ och använda sitt eget förnuft för att fatta beslut. Det är under denna tid som intellektuella och moraliska begrepp utvecklas, till exempel är begreppet rättvisa mycket fram trädande under denna tid. I många Montessori-klassrum håller barnen egna klassmöten där de diskuterar vad som fungerar och vad som inte fungerar när det gäller beteende och flöde i klassrummet. I en skola frågade de hur de kunde hjälpa varandra vid personliga problem. Jag fick höra historier om en kusin som låg i respirator efter en olycka, en hund som hade skadats i ett hundslagsmål, en sjuk mormor och ett problem med personer som inte satte tillbaka uppgiftskorten i rätt ordning. De här barnen var så respektfulla mot varandra och vänliga när de hjälpte till.
Hur och varför?
Som lärare på lågstadiet för elever i första, andra och tredje klass under många år tyckte jag först att barn i den här åldern var skvallerbyttor. Men ju mer jag såg av det, desto mer insåg jag att de vill veta om vi tycker att ett visst beteende är OK eller inte. Det är nu de testar våra reaktioner och ifrågasätter vuxnas moraliska koder. Under den tidigare perioden var allt bara upplevt och taget för givet, men nu räcker det inte med namnet och upplevelsen. Barn vill veta varför och hur saker och ting fungerar som de gör.
Barnet går från att vara en sensorisk utforskare till en mental utforskare, med ökande förmåga att tänka abstrakt. Det sker en övergång från att behöva konkreta material för att räkna och göra grammatikövningar, till att kunna visualisera och tänka genom mentala processer.
Det är nu de lär sig om livet och om världen. Mekaniken i hur världen och samhället fungerar är av intresse och barnen vill gå ut och se hur det verkligen är. Studiebesök är viktiga i den här åldern för att knyta an till det ämne som studeras. I Montessori kallar vi det att gå ut och i många fall kan barnen formulera sina egna planer för en resa som gör det möjligt för dem att lära sig detaljer om sitt intresseämne.
Att bli mer ansvarstagande och vilja hjälpa till
Det finns en känsla av samarbete hos barn i grundskolan och de vill gärna delta i och arbeta tillsammans med någon social enhet, vare sig det är familjen, skolgruppen, idrottsklubben eller scoutgruppen. Om vi tar oss tid att hjälpa barnen att definiera sina skyldigheter och rättigheter, verkar barnen gärna ta ansvar. Men de vill vara delaktiga i diskussionen om vad som skall hända i deras egen miljö.
I morse besökte jag en förskoleklass där en ung man i sjätte klass var på sitt veckobesök för att hjälpa yngre barn att lära sig läsa. Han visste precis vad han skulle göra och det syntes tydligt i ögonen på barnen han arbetade med att de såg upp till honom med stor respekt och förväntan tills de själva gick i sjätte klass!
Montessoriklassrummet anpassar sig till barnets mer expansiva behov. Många av materialen är fortfarande sensoriska material som kan förmedla konkreta nyckelupplevelser och leda till enkla abstraktioner; men borta är vissa friheter som barnet hade i förskolan. Eftersom det nu är dags att finslipa sina verktyg för att läsa och skriva och använda tiden konstruktivt, har barnet inte valet att inte arbeta. Arbeta måste han; hans val är vilken typ av arbete han skall utföra vid en given tidpunkt.
När nytt material presenteras kan barnen få välja vilken riktning de vill ta sin forskning från huvudkonceptet.
Historiestudier görs intressanta och relevanta
Jag observerade nyligen ett klassrum som hade studerat det forntida Egypten. Barnen gick i den övre delen av grundskolan - årskurs 4-6. En del av deras konstverk, som uttryckte många aspekter av den speciella period i Egypten som varje barn studerade, var ganska spektakulära. De hade också skrivit uppsatser, några hade gjort dioramor och alla hade hållit presentationer för sina kamrater för att dela med sig av sin nyvunna kunskap. Att se hur seriöst de tar sina studier, tillsammans med den glädje de har med varandra, är en sådan fröjd att se!
Med en viss valfrihet åtar sig nu barnet att göra ett jobb och hans lärare håller honom ansvarig för att slutföra det. Barnen lär sig att registrera sin tid varje dag i dagböcker och på så sätt lära sig att använda tiden på ett konstruktivt sätt.
Tilltalande för fantasin
Läraren spelar nu en annan roll och strävar efter att vädja till barnets fantasi, abstraktionsförmåga och slutledningsförmåga genom att presentera en vision av hela universum, som simulerar och motiverar barnets intresse. Organisationen av grundskolans läroplan är vad Montessori kallade "den kosmiska planen" och den erbjuder ett sätt att integrera ämnen från alla områden, från biologi, geografi, historia, geometri, matematik och språk till ett meningsfullt utforskande av livet på jorden.
Sammanfattningsvis ser vi många förändringar i grundskolebarnet och i behoven för hans lärande. Vi kan dela in dessa stora förändringar i fyra kategorier som vi har berört i den här bloggen.
- Aktiv mentalitet för förvärv av kultur inom alla ämnesområden.
- Övergång från sensoriskt till abstrakt tänkande
- Utveckling av fantasin som ett viktigt verktyg för intellektet
- Utveckling av det moraliska sinnet
I nästa veckas blogg kommer vi att prata om den kosmiska planen och fantasi som ett verktyg för intellektet.
Utforska Age of Montessoris grundlärarprogram som är både online och personligt!
