Fem STORA skillnader mellan traditionell och Montessori-grundskoleutbildning
Många känner till Montessori på förskolenivå. Men fler och fler upptäcker nu fördelarna med Montessori för de lägre åldrarna. Om du är nybörjare inom Montessoripedagogik kanske du undrar om Montessori verkligen skiljer sig så mycket från traditionella grundskoleprogram. Svaret är att de i själva verket är radikalt olika. Även om vi erkänner och applåderar lärare i icke-Montessori-skolor som gör saker annorlunda, är detta en jämförelse mellan den traditionella synen på grundskoleutbildning och Montessori-metoden.
Här är en lista med fem STORA skillnader mellan traditionell undervisning och Montessori-undervisning i grundskolan:
Aktivt lärande
I traditionella grundskoleklassrum undervisar läraren och barnet lyssnar. Barnet måste memorera och återkalla information för tester. Barnet är passivt i sitt lärande.
I Montessori-klassrum lär sig barnet genom praktiska projekt och självmotiverat, aktivt upptäckande.
Flexibel läroplan
I traditionella grundskolor är lärarna skyldiga att lära ut en fastställd läroplan i en fastställd takt.
I Montessoripedagogiken däremot undervisas individer i små grupper baserat på observerbara behov. Läroplanen dikterar inte takten i inlärningen. Istället lär sig barnet vad och när hon är redo. Barnet kan arbeta med en lektion så länge det behövs. Läraren är närvarande för att fungera som en guide eller coach.
Ett individuellt tillvägagångssätt
I traditionella grundskolor har elever i alla årskurser 
samma program, dvs. elever i årskurs 3 deltar i det förutbestämda programmet för årskurs 3.
I Montessoris grundskolor definieras årskurserna flexibelt inom ett åldersspann (vanligtvis 2-3 år). Varje barn arbetar med sin lärare i sin unika utveckling genom läroplanen. Grupper av barn som utvecklingsmässigt liknar varandra arbetar med rätt projekt eller lektioner för dem. Detta tillvägagångssätt erkänner varje barns individuella behov, inte bara deras kronologiska ålder.
Redovisning av ansvarsskyldighet
I traditionella skolor är det läraren som ansvarar för att läroplanen följs. Om barnen halkar efter eller är redo att gå snabbare framåt finns det inte så mycket läraren kan göra åt det. Han eller hon är ansvarig för att täcka en viss mängd information inom en angiven tidsperiod.
I en Montessoriskola är barnet ansvarigt för sin egen inlärning. Barnen får lära sig att följa sina egna framsteg varje dag. Barnet är delaktigt i att skapa sin egen inlärningsväg. Barn är delaktiga i att välja sina egna individuella och grupprojekt från och med första klass. Barnet lär sig självmotivation och ansvarstagande från en mycket ung ålder.
Var får du ditt förtroende ifrån?
I traditionella klassrum utgår man från att barnet behöver yttre motivation och beröm för att lära sig. Läraren använder belöningar och bestraffningar. Självförtroende kommer från externa källor.
I Montessoris klassrum arbetar barnet med att tillfredsställa sin egen nyfikenhet och sitt inre behov av att prestera. Barnets naturliga inlärningstempo respekteras, vilket gör det möjligt för barnet att lyckas med varje lektion. Barnet får ett genuint inre självförtroende genom sina egna prestationer.
Vill du bli Montessori-lärare i grundskolan?
Om du är intresserad av att lära dig mer om Montessoripedagogik på lågstadiet välkomnar vi dig att ta del av vårt kostnadsfria webbinarium med titeln Varför Montessori på lågstadiet? I detta webbinarium diskuterar vi orsakerna till att allt fler familjer, inklusive de som arbetar på mer än 300 offentliga skolor i USA, väljer att skriva in sina barn i Montessoris grundskoleprogram.
