FRÅGOR OCH SVAR: Montessori fungerar bara för barn i förskoleåldern, eller hur?
Myten
Många har uppfattningen att äldre barn behöver en mer konventionell pedagogik och att Montessoripedagogik inte fungerar efter förskolan. Detta kommer sannolikt från en brist på förståelse för allt som Montessorimetoden verkligen omfattar. Andra myter om Montessori kan också ge näring åt denna övertygelse, myter som t.ex: "Montessoribarnen gör vad de vill" eller "Montessori förbereder inte barnen för den verkliga världen". Jag är glad att kunna meddela att inget av detta är sant. Tvärtom handlar Montessorimetoden om att möta de skiftande behoven hos varje enskilt barn i varje ålder och utvecklingsfas.
En storlek passar INTE alla
Montessorimetoden, som utvecklades av dr Maria Montessori för nästan hundra år sedan och som sedan dess har bekräftats av många forskare och studier, bygger på en djupgående förståelse av hur den mänskliga hjärnan verkligen fungerar och växer. Maria Montessori, en lysande forskare och läkare, ägnade sitt liv åt att observera barn för att förstå saker som: hur lär sig hjärnan egentligen, vilka begrepp kan eller bör barn lära sig och när, och vad är det bästa sättet att ge rätt lektioner vid rätt tidpunkter.
En storlek passar INTE alla
De flesta av de skolor som vi vuxna gick i som barn var baserade på en "en-storlek-passar-alla"-modell. Med andra ord satt vi alla i samma klassrum, lärde oss samma saker och arbetade (eller förväntades arbeta) i samma takt. Vissa skolor erbjöd några olika nivåer för mer eller mindre avancerade elever, men lektionerna var fortfarande centrerade kring en lärare som höll en enda lektion för ett stort antal elever. Lektionerna var sällan interaktiva eller praktiska, och självständigt tänkande praktiserades eller uppmuntrades inte alls.
Barn är ofta uttråkade eller frustrerade i skolan och tappar intresset redan i unga år.
Det finns undantag, men min erfarenhet är att dagens klassrum i stort sett ser likadana ut. Man tar inte hänsyn till barnets individuella utvecklingsbehov. Barn är ofta uttråkade eller frustrerade över skolan och tappar intresset redan i unga år. Dagens barn förväntas också sitta stilla under längre och längre perioder under skoldagen. Lek, utomhusvistelse, rörelse, musik och praktisk inlärning betraktas som oviktigt och till och med som slöseri med tid. Är det då konstigt att mer än 1,2 miljoner amerikanska elever hoppar av skolan varje år? Det motsvarar cirka 7.000 elever varje dag! (Enligt National Center for Educational Statistics.)
Å andra sidan förändras Montessori-klassrumsmiljön som svar på barnets behov. Istället för att föreläsa för klassen som en grupp, går Montessoriläraren runt i klassrummet och observerar varje barns framsteg och erbjuder instruktioner i enlighet med detta. Montessoribarn lär sig ofta av varandra genom att arbeta i små grupper, där de som är mer avancerade (på den specifika uppgiften) visar för de andra. Montessorimetoden lägger stor vikt vid praktisk inlärning och inlärning genom fysisk rörelse. Montessoriskolor arbetar också mot målet att behärska och förstå saker på djupet, istället för att fokusera på provresultat och betyg. (Vilket inte betyder att Montessori-elever presterar dåligt på standardiserade tester. Tvärtom tenderar Montessori-elever att ha bättre läs- och mattekunskaper än sina kamrater som går i traditionella skolor.(Montessori: Vetenskapen bakom geniet: Angeline Lillard, PhD.)
Vi föräldrar vill alla ha bästa möjliga utbildning för våra barn, i alla åldrar, och Montessoris pedagogiska metod är lika "rätt" för äldre barn som för dem som går i förskola.
Och så upptäckte vi att utbildning inte är något som läraren gör, utan att det är en naturlig process som utvecklas spontant i människan. Den förvärvas inte genom att lyssna på ord, utan i kraft av erfarenheter där barnet agerar på sin omgivning. Lärarens uppgift är inte att tala, utan att förbereda och arrangera en rad motiv för kulturell aktivitet i en speciell miljö som skapats för barnet.
~ Maria Montessori
