Höstens uppvaknande
Ah, hösten! Den härliga tiden på året när naturen bjuder på ett varierat smörgåsbord för alla sinnen: mångfärgade löv, skördemånar, pekannötter, pumpor, krispiga temperaturer och rykande muggar med äppelcider som doftar kanel. Hösten är en lämplig tid att låta naturen bli din pedagogiska guide. Maria Montessori förstod vikten av att lära sig genom naturen. Barn utvecklar sina sinnen och kroppar genom sina sinnen och sitt samspel med naturen. Detta är en grundläggande premiss för Montessorimetoden. Praktiska aktiviteter, sensoriska upplevelser och utbildning genom rörelse är grunden för varje Montessori-lektion.
"... det första som hans utbildning kräver är att tillhandahålla en miljö där han kan utveckla de krafter som naturen har gett honom. vi måste anpassa våra sinnen till att göra ett arbete i samarbete med naturen, att vara lydiga mot en av hennes lagar, den lag som föreskriver att utveckling kommer från miljöerfarenhet." (Maria Montessori, Det absorberande sinnet)
Hur lockande New Englands berömda lövverk än kan låta så här års är det inte nödvändigt att resa när det gäller att njuta av hösten med barn. Håll det enkelt och gå ut till din egen bakgård, trädgård eller lokala park. Ta en lugn promenad i naturen och låt barnet bestämma takten. Låt henne bestämma vad som är intressant: är det en insekt, en fågel, ett löv? Förstå att barnet kanske inte är så förtjust i det som du tycker är fascinerande, men kanske blir helt uppslukad av något som du kanske har missat helt och hållet.
Jag minns hur jag såg min unge son studera de komplicerade detaljerna i ett blad. Till en början tilltalades han av aspbladets livfulla färg. Han plockade upp det och tittade närmare, observerade den spadliknande formen och hur det snurrade när det hölls enbart av stammen. Han kände lukten och den släta ytan. Han höll upp det och lät solen tränga igenom.
"Mamma, det finns ett helt träd i det här bladet", sa han och pekade på hur bladets huvudnerv delade upp sig i mindre och mindre "grenar". Varje blad verkade innehålla en liten blåkopia av moderträdet. Jag kom att tänka på att bladet var som en karta över hur barn lär sig. Barn lär sig genom att utforska, först lägga märke till huvudkonceptet och sedan följa de mindre vägarna när de förgrenar sig till allt finare detaljer. Som Maria Montessori upptäckte för så länge sedan kommer barn till världen med en benägenhet att söka information och med en naturlig vilja att lära sig.
"Hemligheten med god undervisning är att betrakta barnets intelligens som ett bördigt fält där frön kan sås för att växa under hettan från den flammande fantasin." (Maria Montessori, Att utbilda den mänskliga potentialen)
Barn har också en medfödd kärlek till växter, djur och allt levande. Vi kan hjälpa till att vårda barnets instinktiva koppling till naturen genom aktiviteter som trädgårdsarbete, vandring, att sätta upp fågelmatare eller hjälpa till med husdjursskötsel. Trädgårdsarbete är särskilt rikt på möjligheter att växa (om du ursäktar uttrycket.) Barn kan lära sig att plantera, ta hand om, identifiera och skörda växter. Att uppmuntra till kontakt med naturen hjälper oss (vuxna och barn) att koppla ner och väcka våra sinnen till liv.
"Barn har en ängslig omsorg om levande varelser, och tillfredsställelsen av denna instinkt fyller dem med glädje. Det är därför lätt att intressera dem för att ta hand om växter och särskilt djur. Ingenting väcker förutseende hos ett litet barn [...], så mycket som detta." (Maria Montessori, Upptäckten av barnet)
Hösten är magisk, men går snabbt över. Missa inte nästa chans att lägga ifrån dig telefonen, stänga av datorn och gå ut med dina barn. Ta en promenad, sakta ner lite och följ barnets exempel. Låt dina sinnen vakna till liv och ta in syner, ljud och dofter omkring dig. Du kanske upptäcker att du förlorar dig själv i förundran, precis tillsammans med barnen. Det är det fina med att vara tillsammans med både barn och natur.
